Lediga dagar!
Har några dagar ledigt. Blir nästan svårt då man inte är van. Men först ska jag laga en hjälm, byta en lampa, skura ur kylen, putsa fönster efter sista ovädret, tvätta lite badhanddukar och lite annat pyssel. SEN ska jag sätta mig ner och vara ledig. Just ja, lite bokföring också.
Sen ska jag sätta mig ner och vara nöjd med mig själv!
Så sjukt nöjd över den här sommaren! Visst har det varit mycket jobb och mycket spring i trapporna....
Men det har också varit supersköna dagar på stranden..
Men det har också varit supersköna dagar på stranden..
Många roliga oväntande möten...
och massor av god mat!
Jag har tänkt. All denna goda mat jag har satt i mig denna sommar och hur långsamt jag har rört mig... Bara tanken på att springa har gjort att jag har svettats.(ja, jag har ju svettats ändå. Borsta tänderna räcker för att kaskad-svettas, som Cia brukar säga)
Av chefens utlovade (utifrån alla trappor i huset): "minus fem kilo och en fast rumpa" har jag lyckats få stenhårda ben, (som min dotter brukar säga "Jävligt snygga ben morsan, synd bara att de inte passar ihop med övriga kroppen") min lilla rumpa har blivit lite hårdare (men den är redan så platt, så det märks inte), men allt annat har växt. Främst magen. Som en liten bula visar den stolt upp att den minsann frossat i både croissanter och rosévin, brieostar och skinkor, nougatglass och crépes. Med mera... Den liksom putar ut lite kaxigt och skäms inte ett dugg! "Kolla - här är en som kan konsten att njuta! Ha!"
Min chef hade nog ingen aning om min karaktär när hon utlovade ovanstående.
Nåväl. jag har ju lärt mig att bästa sättet att bli RIKTIGT OLYCKLIG, är att jämföra sig med andra. Därför har jag högaktingsfullt beslutat mig för att njuta fullt ut - även tiden som är kvar. Och sen köpa ett tält som jag kan ha, när jag ska gå på bröllopet som jag är bjuden på i oktober hemma i Piteå.
Så då vet ni - när vi ses - vad ni har att vänta Er. För om man har gått NER i vikt, ja då får man många kommentarer! "Men så fin du är, har du gått ner i vikt?"
Men när man går upp i vikt - då vågar ingen säga nåt. "Men oj då... har du gått upp mycket nu?"
Som om det är så att, smal = fin..... och tjock = ful.
Tyvärr så tror jag allra oftast på den idén själv också. Synd nog präglad av miljö och normer. Jobbar på det! Jag har lovat mig själv att bli bättre på det! Också! (och franska glosor)
Eller som pappa sa till mig, om min syster när hon hade gått upp i vikt ... "Hon ha töjje sä bra sista åre´" (hon har tagit sig bra sista året)
Det är kärlek det!